Funktionshinder är när en person inte har samma förmåga att genomföra vissa basala och vardagliga aktiviteter på ett sådant sätt som du möter hos eller förväntar dig av de flesta trafikanter. Vissa funktionshinder kan vara svåra att upptäcka. Var därför alltid tålmodig i trafiken.

• Synligt funktionshinder – Ledarhund och rullstol
• Dolt funktionshinder – Hörselskada och epilepsi

Synskadade & blinda

En synskadad person brukar normalt ha en vit käpp med sig när de befinner sig ute i trafiken, dels för att lättare kunna orientera sig, men också för att göra andra uppmärksamma på funktionshindret.

BRA ATT VETA
En synskadad person KAN ha vit käpp med sig men inte ett KRAV.

Signaler med vit käpp

• Om vita käppen är vertikalt mot marken – Personen har stannat och väntar.
• Om vita käppen hålls 45 grader utåt – Personen indikerar att hen tänker korsa vägen.

Ledarhund

En ledarhund, tidigare ofta kallad blindhund, är en speciell typ av tjänstehund som används för att leda människor med synfel. Ledarhundens uppgift är att på ett säkert sätt leda sin synskadade matte eller husse genom att väja för hinder samt stanna vid trottoarkanter och trappor. Ledarhunden är också tränad för att söka upp saker i närmiljön, såsom bänkar, diskar i butiker och stolpar. Ledarhunden är också tränad i apportering så den kan plocka upp föremål åt sin förare.

När ledarhunden arbetar bär den en sele. I Sverige är selen vanligen vit, men även en svart och vit sele med texten Ledarhund förekommer. Ledarhundsföraren har också ett tjänstehundskort för att styrka att hunden verkligen är en ledarhund.

När ledarhunden har sin sele på sig är den i arbete och det är mycket viktigt att inte störa hunden i sitt arbete genom att prata med den, klappa den eller liknande. Även när hunden inte är i arbete är det viktigt att alltid få hundförarens tillstånd innan du tar kontakt med hunden. När ledarhunden inte arbetar är den som vilken familjehund som helst, fast oftast med lite striktare regler kring lek då exempelvis dragkamp eller bollkastning kan göra hunden ouppmärksam i selarbetet.

Unga vs äldre i trafiken

Unga bilförare utgör ett av de största trafiksäkerhetsproblemen, det har egentligen alltid varit så och problemet finns i alla länder. Problemet handlar dels om mognad dels om körvana.

Det tar tid att lära sig uppfatta risker i trafiken och nya bilförare verkar ha svårare att uppfatta helhetsbilden i en risksituation än erfarna bilförare. En ung nybliven förare har inte den erfarenhet som en van bilist har. Trots det anser sig ungdomar vara mer trafiksäkra än andra, samtidigt som de underskattar risker i trafiken. Detta är ett problem - tillsammans bidrar de olika faktorerna till att en oproportionerligt stor andel unga förare råkar ut för olyckor.

Unga förare tar större risker – speciellt unga män
Statistik visar att unga människor oftare försätter sig själv och andra i fara på grund av höga hastigheter och oförsiktighet, men unga förare tar olika risker. Männen dominerar starkt och det är särskilt viktigt att inrikta trafiksäkerhetsarbetet på riskbenägna unga män.

Även den äldre befolkningen rör på sig och antalet äldre trafikanter ökar. De kör bil, cyklar och går. Att äldre inte reser lika långt som yngre och medelålders vet vi sedan länge.

Men bilinnehavet ökar kraftigt bland äldre och de nya pensionärerna är betydligt mer vana att köra bil än tidigare pensionärsgenerationer. Att även fortsättningsvis kunna förflytta sig på ett enkelt sätt är ofta livsavgörande för äldres fortsatta liv, men äldre människor är skörare och löper större risk att dö eller drabbas av allvarliga skador vid en trafikolycka. Rehabiliteringen av äldre är också svårare och tar längre tid. Att åldras naturligt innebär bland annat att man får minskad rörlighet och att synen, hörseln och reaktionsförmågan försämras.

STATISTIK
18-19 år – Löper 5-6 gånger större risk att råka ut för en trafikolycka.
45-54 år – Har bäst reaktionstid och är inblandade i minst antal olyckor.
65-74 år – Är erfarna och anpassar körningen efter sina begränsningar.
75+ år – Löper 5-6 gånger större risk att råka ut för en trafikolycka.

Källhänvisning

STR Service (2014). Körkortsboken. 25 upplagan. STR: Landskrona.

STR Service (2013). Du och jag i trafiken. 31 upplagan. STR: Landskrona.

Kristiansson, L. & Åhsblom, Å. (2009). Teoriboken. Upplaga 13. Liber: Stockholm