Fordonsbelysning är belysningsutrustning på ett fordon som är till för att synliggöra fordonet samt bistå föraren av fordonet belysning i skymning och mörker. Belysningen är utformad för att medtrafikanter i dagsljus såväl som i mörker skall kunna avgöra fordonets storlek, position, hastighet och avsikter i trafiken. I Sverige är det lag på att belysningen fram under färd såväl i dagsljus som i mörker. Det finns några regler att tänka på när det gäller belysning. Använd halvljus om du kör i dagsljus. Du kan även använda andra ljus, men inte tillsammans med halvljus (se tabellen nedan). Ett fordon får bara visa vitt eller gult ljus framåt och visa rött ljus bakåt. Vitt ljus får bara visas bakåt vid backning samt vid arbete som kräver sådan belysning.

Helljus

Helljusets funktion är att på landsväg ska man kunna ta till sig starkare lampor för att bättre se vägen, i mörker kan helljuset lysa på en sträcka på ca 150 meter eller mer. Men om det kommer mötande fordon på motsatt sida så måste man växla till halvljus för att inte föraren av mötande fordon ska bli bländad.

Helljus får inte användas i följande situationer:

• På sträcka där vägen är tillfredställande belyst.
• På sådant avstånd från ett mötande fordon att dess förare kan bländas.
• Vid möte med spårbundet transportmedel eller fartyg som förs längs vägen, om risk för bländning kan uppstå.
• På ringa avstånd bakom ett annat fordon.

Undvik att använda helljuset vid kraftig nederbörd, dimma eller snöfall. Det är nämligen så att helljuset reflekteras tillbaka på de små vattendropparna i luften som i sin tur leder till mycket sämre sikt än om du bara skulle försätta köra med halvljus.

Halvljus

Halvljus är den som kallas för huvudstrålkastarna och används för att belysa vägen framför fordonet och för att bli sedd av andra trafikanter. I motsats till helljus, som ska lysa så långt som möjligt, är det belysta området framför bilen begränsat för att inte att blända andra trafikanter.

Enligt lag skall halvljuset av ge en ljuskägla enligt ett bestämt mönster. I länder med högertrafik vill man belysa så mycket av den högra vägrenen som möjligt och samtidigt undvika bländning av mötande fordon. Detta kallas asymmetriskt ljus och åstadkommes dels genom avskärmning av glödlampans glödtråd samt antingen utformningen av strålkastarens reflektor eller glas. Det blir mer och mer vanligt med halvljus där ljuset åstadkommes av en gasurladdningslampa, istället för traditionell glödtrådslampa. Tekniken kallas HID-lampa eller Xenonljus.

Halvljus har tidigare ofta delat strålkastare med helljuset men numera är det ofta utfört med separata strålkastarinsatser. För att synas även vid trasig lampa för halvljuset finns alltid en extra parkeringsbelysningslampa monterad i strålkastarinsatsen.

I Sverige gäller att det att alltid ha halvljuset tänt på motorfordon som färdas på väg, om inte annat ljus (såsom helljus eller dimljus).

I stället för halvljus kan varselljus användas i dagsljus.

Körriktningsvisare

Körriktningsvisare (även kallad för blinkers) är en anordning på vägtrafikfordon och spårvagnar, med vilken föraren visar sin avsikt att svänga. Körriktningsvisare består på moderna fordon av orange blinkande lampor. Äldre fordon kan ha en rörlig pil som fälls ut från fordonets sida. Moderna körriktningsvisare fungerar parvis (vänster fram/bak och höger fram/bak). Dessa används för att för att visa sin avsikt vid filbyten och svängar. Nyare fordon har körriktningsvisare inbyggda i backspegel eller på karossida.

Varningsblinkers

Du kan även använda alla blinkerslampor på ett fordon samtidigt genom att aktivera s.k. varningsblinkers med en knapp som oftast är röd med en triangel i. Denna funktion ska användas för att varna övriga trafikanter, till exempel vid motorstopp. I annat fall får den bara användas om fordonet står still. Du får även sätta på varningsblinkers vid bogsering med det är inget krav.

Dimstrålkastare

Dimstrålkastare kallas det främre dimljuset på ett fordon. De är lampor som sitter antingen separerade från halvljuset eller tillsammans med detta. Eftersom dessa lampor inte är avskärmade, upplevs de som starkare än halvljuset och kan därför blända andra trafikanter. Dimstrålkastarna tänds med en strömbrytare på instrumentpanelen. Vanligtvis tänds en lampa på instrumentpanelen när dimstrålkastarna är aktiverade. Dimstrålkastarna får i dagsljus alltid användas i stället för halvljus men aldrig tillsammans med detta.

Dimbakljus

Dimbakljus kallas det bakre dimljuset på ett fordon. De är ett eller två, varierar på olika fordon, starka (vanligen 21 watt) lampor som sitter antingen i bakljuset eller bakom ett separat rött glas, monterat på annat ställe på fordonets bakdel. Detta tänds med en strömbrytare på fordonets instrumentpanel. Vanligtvis tänds en lampa på instrumentpanelen när dimbakljuset är aktiverat för att upplysa föraren om detta faktum. Dimbakljusen får användas endast vid dimma, kraftig nederbörd eller liknande förhållanden. Kraftig nederbörd ska nog tolkas som kraftigt snöfall, då ljusen reflekteras i regn och bländar andra trafikanter. Om du misstänker att sikten är så nedsatt att bakomvarande fordon kan ha problem att se det egna fordonet i god tid ska dimbakljuset användas. När det bakomvarande fordonet kommer ifatt det egna fordonet så pass att inga siktproblem föreligger ska dimbakljuset släckas, för att tändas på nytt när det bakomvarande fordonet eventuellt har kört förbi. Detta gäller även om du själv kör förbi ett annat fordon. Grundregeln är att du inte får blända andra trafikanter.

Varselljus

Varselljuset är lampor med vanligtvis vitt sken, men ibland på extramonterade varselljus gult sken, framåt. Varselljuset skall inte förväxlas med parkeringsljus eller positionsljus som har lägre ljusstyrka. Det får användas istället för halvljus under dagtid. Varselljuset får inte användas som ersättning för halvljus i mörker eller skymning. Numera blir det allt vanligare med så kallade LED-varselljus, dvs. lysdiodsvarselljus. På nyare bilar kan det även kallas för Daytime running lights (DRL).

Parkeringsljus

Parkeringsljuset (även kallad för positionsljus) är avsett att användas vid parkering där andra trafikanter kan behöva uppmärksammas på det parkerade fordonet, t ex i mörker, skymning, gryning och/eller vid svåra väderförhållanden. Om vägen är tillfredställande belyst krävs det dock inte.

Ljuskombinationstabell

Korrekt sätt att blända av vid möte

Källhänvisning

STR Service (2014). Körkortsboken. 25 upplagan. STR: Landskrona.

STR Service (2013). Du och jag i trafiken. 31 upplagan. STR: Landskrona.

Kristiansson, L. & Åhsblom, Å. (2009). Teoriboken. Upplaga 13. Liber: Stockholm